En olycka kommer sällan ensam...
Jaha, aldrig får man vara nöjd!
I tisdags kväll, efter jag skrev förra inlägget upptäckte jag en "böld" på Ozzys kind. Cancer tänkte jag omedelbart och började måla upp hemska bilder för mitt inre. Efter en stund lugnade jag ner mig och bestämde mig för att hålla koll till dagen efter. Ozzy hade inte ont eller visade inget obehag. På onsdagen tyckte jag att bölden var lite mindre men ringde ändå veterinären, eller snarare tre olika. Den första sa: förmodligen en tand, kom och dra ut den. Den andra sa: inte en tand på en så ung och för övrigt ok welsh, förmodligen ett insektbett, håll koll. Den tredje sa: har han inte ont eller det blir värre så kommer det förmodligen att försvinna av sig själv. Jag bestämde mig för att vänta och se men bokade ändå en tid hos en veterinär to kl. 18.00. På torsdagen var knölen mindre och Ozzy var glad och pigg. Det hade visserligen börjat göra lite ont, om man tryckte på det och begärde att han skulle sitta still samtidigt. Ringde veterinären igen och de sa avboka tiden och se vad som händer. På fredagen såg bölden mindre ut så jag tänkte: lugnt den försvinner!!!
Men icke sa nicke. På lördagen började Ozzy svullna upp. Halva hans ansikte började inta formen av en bullterier.
Ozzy visade fortfarande inga tecken på smärta eller slöhet. Det är klart att han reagerade när jag tryckte honom på bölden men vem hade inte gjort det?
På söndag morgon började jag ringa runt till veterinärer igen. Det var ingen som tyckte att det var ett akut problem med tanke på att han inte var allmänpåverkad utan de tyckte jag kunde vänta till må med att komma in med honom. Min snälla Mamma åkte in till veterinären som tittade snabbt på honom, konstaterade att han borde stanna kvar och att det skulle bli operation. Eftersom de inte kunde se på röntgenbilderna var bölden kom ifrån började de med att dra en tand. Där fanns en tandficka och risken (med tankte på att Ozzy äter på allt) att något hade tagit sig upp där var stor. Tanden var helt frisk och bölden kom inte ut den vägen, så de hade förmodligen inget med varandra att göra. De fick öppna bölden från utsidan och sätta en drännering på Ozzy.
Han var fortfarande helt groggy när jag hämtade honom och låg mest och sov här hemma under kvällen. Nu mår han bättre är pigg och glad. Han är dock väldigt piss på tratten han har över huvudet!
Vill bara tacka Ulrika för tipset om att tävla i Karlstad den 1 nov till frankensteintema (freestyle)! Det är tur att man kan skratta åt något...
I tisdags kväll, efter jag skrev förra inlägget upptäckte jag en "böld" på Ozzys kind. Cancer tänkte jag omedelbart och började måla upp hemska bilder för mitt inre. Efter en stund lugnade jag ner mig och bestämde mig för att hålla koll till dagen efter. Ozzy hade inte ont eller visade inget obehag. På onsdagen tyckte jag att bölden var lite mindre men ringde ändå veterinären, eller snarare tre olika. Den första sa: förmodligen en tand, kom och dra ut den. Den andra sa: inte en tand på en så ung och för övrigt ok welsh, förmodligen ett insektbett, håll koll. Den tredje sa: har han inte ont eller det blir värre så kommer det förmodligen att försvinna av sig själv. Jag bestämde mig för att vänta och se men bokade ändå en tid hos en veterinär to kl. 18.00. På torsdagen var knölen mindre och Ozzy var glad och pigg. Det hade visserligen börjat göra lite ont, om man tryckte på det och begärde att han skulle sitta still samtidigt. Ringde veterinären igen och de sa avboka tiden och se vad som händer. På fredagen såg bölden mindre ut så jag tänkte: lugnt den försvinner!!!
Men icke sa nicke. På lördagen började Ozzy svullna upp. Halva hans ansikte började inta formen av en bullterier.
Ozzy visade fortfarande inga tecken på smärta eller slöhet. Det är klart att han reagerade när jag tryckte honom på bölden men vem hade inte gjort det?På söndag morgon började jag ringa runt till veterinärer igen. Det var ingen som tyckte att det var ett akut problem med tanke på att han inte var allmänpåverkad utan de tyckte jag kunde vänta till må med att komma in med honom. Min snälla Mamma åkte in till veterinären som tittade snabbt på honom, konstaterade att han borde stanna kvar och att det skulle bli operation. Eftersom de inte kunde se på röntgenbilderna var bölden kom ifrån började de med att dra en tand. Där fanns en tandficka och risken (med tankte på att Ozzy äter på allt) att något hade tagit sig upp där var stor. Tanden var helt frisk och bölden kom inte ut den vägen, så de hade förmodligen inget med varandra att göra. De fick öppna bölden från utsidan och sätta en drännering på Ozzy.
Han var fortfarande helt groggy när jag hämtade honom och låg mest och sov här hemma under kvällen. Nu mår han bättre är pigg och glad. Han är dock väldigt piss på tratten han har över huvudet!Vill bara tacka Ulrika för tipset om att tävla i Karlstad den 1 nov till frankensteintema (freestyle)! Det är tur att man kan skratta åt något...
Kommentarer
Postat av: Ulrika
Aj, stackarn som han ser ut. Hoppas nu bara det inte kommer något mer utan nu räcker det. Jag tycker det är ett passande tema, Frankenstein. Han skulle få stilpoäng =)En stor puss till Ozzy från mig, ehhh....på högersidan tack ;)
Trackback
