SE VCH SE U(U)CH Lezedas Västanvind

Här är det kallt nu. Ja för att vara här i alla fall. Lite pudersnö har vi oxå. Det är inte direkt så inspirerande att gå ut och träna i kallblåsten men lite blir det i alla fall. Jag hade ju tänkt att tävla freestyle med Ozzy på My Dog i Januari, men det kan hända att jag bangar. Det är ju inte rikigt rätt ställe att skämma ut sig... Han är duktig och glad och positiv här hemma på gårdsplanen, men hur blir det där? Ja den karamellen får jag nog suga på en stund. Annars är allt bra med Ozzy och han ser nästan normal ut igen. Det är fortfarande kvar en liten, liten svullnad under ögat, men inte så att det stör.

Hundiga kramar från OSS.

Och vad har nu det med Ozzy att göra? Jo han har ju inte fått så många promenader på sistone precis. Men med hjälp av Ipren och Voltaren har jag i varje fall kunnat träna honom hjälpligt. (Han springer ju alltid lös här hemma så han har ju i alla fall varit ute.) I måndags var jag hos sjukgymnasten och hans råd var en bättre hållning, tre enkla övningar att göra på morgonen innan jag går upp och promenader! Ozzy blev glad när jag kom hem med meddelandet. I måndags var jag för mör och i går bakade jag bröd hela kvällen men idag... iförd en reflexjacka, regnbyxor och pannlampa!
Det jag egentligen vill komma till... kolla in kopplet. Vilken befrielse det var att få gå och slänga med armarna medan Ozzy gick vid min sida (smal asfaltsväg). Det är ett koppel från MR-produkter (?) som har hakar i båda ändarna och en bit "gummi" så att man inte faller omkull om hunden drar. Man sätter det bara runt midjan om man vill ha det så eller så håller man det i handen i en vanlig ögla. Fantastisk uppfinning! Tack Ros-Marie för det!
Det jag kom på under promenaden var att Ozzy inte är vidare van att vara ute och promenera när det är mörkt. Det är nog faktiskt en av de första gångerna under hans liv!!! Han är ju ofta ute när det är mörkt men då fjantar han ju runt själv. Det gjorde att han inte riktigt tyckte om när det kom bilar och så. Till saken hör att en gång när han gjorde en lite egen utflykt till grannarna någon km bort en gång så sprang han hemifrån när det var ljust och blev upphämtad när det var mörkt. Jag undrar just om det har hänt något då kanske?
Kolla in bilden. Vilken kontaktsökande blick, och jag som inte ens har en korv i närheten...

Det var ett tag sedan sist men det har inte hänt så mycket. Ozzy har ju varit sjuk i två omgångar och vi har helt enkelt tagit det lugnt. Nu börjar allvaret igen...
Först för er som inte vet hur det ser ut:

Ha, ha, ha! Lite lagom tyket va?
Som jag har skrivit innan så tycker jag att Ozzy är en otrolig hund. Han gnäller inte, skäller inte och gör det man ber om med glädje. Idag ute på en av våra ängar slängde jag ut lite hundkex. Han letar tills han hittar och (tyvärr) tar det inte lång tid.

Ozzy bor i hundgård på dagarna. Jag arbetar ju heltid och min man nästan heltid! På onsdagarna är både våra barn och vår hund hos min mamma. Tack för det! Nu börjar det ju bli kallt ute och min man håller på att göra ett vinterbonat hus till Ozzy. Han får det isolerat och till och med med parkettgolv! Det ni. Här sitter min Martin i Ozzys nya utehem!

Som ni ser på bilden så finns det nästan inget av "bullterrier" utseendet kvar på Ozzy. Jag vet dock inte när jag kan ställa honom igen. Det kanske blir i Göteborg i Januari. I varje fall tänkte jag sikta in oss på freestyletävlingen! Det kommer bli spännande med tanke på att vi bara har tränat med godis och knappt någon annan stans än här hemma!