Åh vad jag är glad att det är just Ozzy som bor hos oss!

Han är verkligen en fantastisk hund min pojk!
Han har arbetslusten och glädjen att träna vad som helst!
Han är en av de snällaste hundarna som finns!
Han är glad bara han får vara med!
Han har (efter tre och ett halvt år) börjat skälla när det kommer folk!
Framför allt är han duktig med att vara ute och kissa själv!
När man bor som vi bor (hus med ladugård på landet med lite ängar runt omkring, en väg och skogen) så är det ganska skönt att bara kunna släppa ut hunden när den behöver kissas. Ozzy är van vid detta och springer glatt iväg för att kolla katterna och favoritkisseställena. Idag släppte jag ut honom och gick själv för att morgonkissa. Med två barn i huset händer det grejer ibland. Vi började med frukosten och satte oss och åt. När vi nästan var klara och det hade gått typ 45 minuter sedan jag släppte ut Ozzy krafsade det på dörre och pojken ville in! Ja det är ju inte idéaliskt men gud vad skönt att han stannar kvar och kommer tillbaka! Att en 5 minuterskiss blev 45 minuter var han ju inte deppad över precis.
När jag sedan nämnde att jag skulle gå en promenad med honom sa min lilltjej Linnea att hon ville följa med. Det blev en runda på ung 3 km. Först i skogen så sprang han lös, sedan på grusvägen gick Linnea (snart 3 år) med honom i koppel och längst "stora vägen" gick jag med Linnea i handen och Ozzy efter oss. Det funkar så himla bra och han är en så duktig hund. Jag älskar honom verkligen mycket!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0